KTH hjälper städer att bli smarta och hållbara

Företagspresentation

Forskarna Per Lundqvist och Olga Kordas vill att miljöinnovationer förverkligas snabbare. Foto: Gonzalo Irigoyen
Forskarna Per Lundqvist och Olga Kordas vill att miljöinnovationer förverkligas snabbare. Foto: Gonzalo Irigoyen
Världens städer står inför den oerhörda utmaningen att minska sina stora koldioxidutsläpp och enorma energianvändning. Därför prioriterar KTH forskning inom området. Framtida lösningar testas genom simuleringar, bland annat i samspel med människor i riktiga boendemiljöer.

Urbaniseringen i världen fortsätter i en allt snabbare takt. KTH leder Strategisk innovationsagenda för smarta och hållbara städer i samarbete med svenska kommuner, företag, forskningsinstitut och andra lärosäten. Konsortiet har tagit fram en strategi för hur Sverige ska bli ledande inom forskning och innovation kring smarta hållbara städer, samt hur vi ska utveckla dessa städer.
– Vi vill bygga mer hållbara energisystem för framtiden. Hos oss står människan alltid i centrum för forskningen, därför behöver vi innovativa testbäddar där vi provar olika tekniker i levande miljöer. På KTH har vi testbäddar där vi kan testa framtida lösningar i samspel med människor. Det berättar Olga Kordas som är föreståndare för Energiplattformen på KTH och forskare i industriell ekologi.

Språngbräda för innovationer
Snart sätts spaden i backen för KTH Live-In Lab, en testbädd i verklig miljö för verifiering och utveckling av innovativa produkter, tjänster och processer inom bygg- och boendesektorn. Denna testbädd är ett labb, tre byggnader och hem för 300 studenter. Per Lundqvist, professor i energiteknik och forskningsansvarig för projektet, berättar:
– Syftet med projektet är att skynda på innovationstakten för miljöinnovationer inom den trögrörliga byggbranschen. Vi har faktiskt inte hittat något liknande projekt i världen. Idén till Live-In Lab kommer från doktoranden Jonas Anund Vogel. Hans forskningsprojekt handlar om hinder och drivkrafter för att bygga och bo mer energieffektivt. Det visade sig att det inte fanns något snabbt sätt att testa innovationer i en boendemiljö. Sverige är bra på att bygga infrastrukturer i staden; vi knyter ihop system för sophantering, fjärrvärme, återvinning och liknande. Men i enskilda byggprojekt är det svårare att tänka utanför boxen.
– Många svenska miljöinnovationer är storskaliga. Det största hindret för små innovationsföretag är att de inte kan visa att deras teknik eller tjänst fungerar. Då är det svårt att övertyga en byggherre om att satsa på idén. KTH Live-In-Lab kommer att fungera som ett mellansteg mellan labbmiljö och vanliga hus, därmed blir vi en språngbräda ut på marknaden.

En teknikrevolution är på gång enligt Karl Henrik Johansson, professor i reglerteknik på KTH. Foto: Jann Lipka
En teknikrevolution är på gång enligt Karl Henrik Johansson, professor i reglerteknik på KTH. Foto: Jann Lipka
Teknikrevolution på gång
Det finns fler forskare på KTH som brinner för effektiva energilösningar. En av dem är Karl Henrik Johansson, professor i reglerteknik på KTH. Han anser att vi befinner oss mitt i en teknikrevolution. Det uppkopplade samhället ger enorma möjligheter när det gäller byggnader och energisystem.
– Först kopplade vi upp datorer och mobiltelefoner till internet. Sedan kopplade vi upp sensorer som mäter temperatur, koldioxid och mycket annat. Nu börjar vi kunna använda informationen för att fatta bättre beslut och styra system på ett effektivare sätt. För byggnader möjliggör denna nya teknik att vi både kan spara energi och fokusera resurserna där de gör mest nytta, säger Karl Henrik Johansson.
Det finns tre viktiga områden som Karl Henrik Johansson fokuserar på:
1. Byggnader står för över en tredjedel av världens energianvändning. Vi kan göra dem mycket mer energieffektiva.
2. Byggnader inte bara spenderar energi, de lagrar även energi. Vi kan utnyttja byggnadernas energilagringsförmåga bättre.
3. Det ska bli bättre för dem som vistas i en byggnad. Exempelvis kan personliga klimatzoner följa oss genom huset.

Testmiljö för inomhusklimat
På KTH finns en testbädd för smarta och effektiva system för bra inomhusklimat. Här bygger Karl Henrik Johansson och hans kollegor fysiska modeller av system, där de testar ny sensor- och reglerteknik samt simulerar olika scenarier. Genom att experimentera kan de förstå möjligheterna med systemen och vilka förbättringar som kan göras. De hoppas att kunna vidareutveckla denna kunskap genom Live-In Lab.
– Forskningen handlar inte bara om att förstå enskilda byggnader, utan även om hur energiförbrukningen ser ut i ett större sammanhang. Det går att göra en hel stad smartare genom att anpassa sig och använda resurserna på ett bättre sätt, avslutar Karl Henrik Johansson.

För mer information besök www.liveinlab.kth.se

Energiforskning vid KTH
Energiplattformen är en portal till energiforskningen på KTH samt ett forum för idé- och informationsutbyte. Energiplattformen är också en katalysator för multidisciplinära forskningsinitiativ och möjliggör breda samarbeten baserade på KTHs forskares olika kompetenser och excellensområden. Energiforskning engagerar fler än 500 forskare och 15 forskningscentra vid KTH som tillsammans med externa samarbetspartners möjliggör utvecklingen av framtidens hållbara energisystem.

Välkommen till KTH och framtiden inom energi!
www.kth.se/energy
www.smartsustainablecities.se
www.liveinlab.kth.se

www.kth.se/energy

Publicerad: 03 februari, 2016