Ökad förnybar elproduktion kräver ny marknadsdesign

Text: Christina B. Winroth, Foto: Peter Knutson

Mikael Odenberg, generaldirektör Svenska kraftnät.
Mikael Odenberg, generaldirektör Svenska kraftnät.
I takt med att en växande andel väderberoende elproduktion från sol- och vindkraft ska matas in i näten och den stora kärnkraftsproducerande elen på sikt ska fasas ut, har Svenska kraftnät ett mangrant arbete framför sig för att säkerställa leveranssäkerhet, spänningshållning och frekvensreglering.

Som en del i arbetet överlämnade Svenska kraftnät i slutet av december 2015 rapporten ”Anpassning av elsystemet med en stor mängd förnybar elproduktion” till regeringen. Rapporten lyfter bland annat fram problematiken kring vad som sker då stora och tunga produktionsenheter, som kärnkraftverk, ersätts med mindre och väderberoende anläggningar, som vindkraftverk.
I rapporten poängteras också vikten av att behålla graden av svängmassa i elsystemet, vilket kan beskrivas som en slags systemtröghet som stöttar systemet vid störningar. När stora kärnkraftverk byts ut mot relativt sett små vindkraftverk minskar svängmassan i systemet automatiskt. Dessutom har den väderberoende produktionen inte samma egenskaper för spänningshållning och frekvensreglering, vilket är ytterligare ett bekymmer.
– När utfasningen av kärnkraften sker är det Svenska kraftnäts bedömning att Sverige inte uteslutande kommer att kunna klara elförsörjningen genom utbyggda förbindelser till utlandet, förbättrad lagringsteknik, batterier eller ökad flexibilitet på efterfrågesidan. Det kommer att behövas ett tillskott av elproduktion som är planerbar, det vill säga icke väderberoende, framhåller Svenska kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg.
En möjlig väg framåt för att premiera leveranssäkerhet, vore enligt Odenberg att framgent högre värdera förmåga till flexibilitet och kapacitet – alltså effekt – i produktionsenheterna, samt underlätta för fler aktörer att leverera det på marknaden. Den allra mest olyckliga utvecklingen är när olika länder snickrar ihop olika lösningar.
– Dessvärre är detta precis vad som sker i länder där olika typer av kapacitetsmarknader nu växer fram för att hantera en akut situation, ett agerande som snedvrider konkurrensen och leder till att den europeiska elmarknaden fungerar allt sämre.
Därför står en del av Svenska kraftnäts hopp till vad EU och Energikommissionen kan åstadkomma under 2016.
– Vi behöver en utveckling av befintlig marknadsdesign, en utformning där det måste löna sig att investera också i den elproduktion som vi behöver när det slutar blåsa, avslutar Mikael Odenberg.

Publicerad: 03 februari, 2016